
Sverige har varit en kritiskt viktig biståndsgivare till de västsahariska flyktingarna i västra Algeriet sedan 1970-talet, och konflikten om Västsahara får stor och växande uppmärksamhet i riksdagen, från alla partier, trots att tystnaden i media är närmast total. Bara under sommaren har exempelvis riksdagsledamöter från v, c , s, fp och m lämnat in tio olika skriftliga frågor till ministrarna Carl Bildt och Gunilla Carlsson om Västsahara. Flera har fokuserat just på den extremt svåra humanitära situationen i flyktinglägren, där UNCHR och WFP konstaterat att allvarliga bristsjukdomar råder. Att den nya biståndspolitiken ska innefatta "satsningar inom prioriterade områden såsom demokrati och mänskliga rättigheter", på "konflikt- och postkonfliktsituationer" och ska fokusera särskilt på Afrika, gör att Västsahara tycks ligga ännu närmare till hands.

Att Västsahara inte nämns har dock en förklaring. "Det multilaterala biståndet, det humanitära biståndet, det statligt finansierade stödet via svenska enskilda organisationer samt visst forskningssamarbete omfattas inte av landfokuseringen", skriver ministern, vilket alltså innebär att stödet till Västsahara, som är humanitärt och dessutom ofta går genom EU, FN och andra internationella aktörer, eller genom ickestatliga svenska biståndsorgan som Praktisk solidaritet, inte påverkas. Utrikesdepartementet bekräftar detta vid förfrågan per telefon.
För Västsaharas del skulle indraget bistånd ha inneburit en humanitär katastrof. Flyktinglägren har redan idag slut på mat- och vattenreserver sedan WFP halverade sitt bistånd för några år sen, och ansvariga FN-organ har upprepade gånger varnat för svält, om inte större och mer regelbundna leveranser kan återupptas.