SAHARALISTAN

Rabab Amidane i Sverige

2008-03-10T16:07:00.002+01:00

SAHARALISTAN 080310--Den västsahariska studenten och människorättsaktivisten Rabab Amidane besöker Sverige, och har fått mycket medieuppmärksamhet. Hon har bland annat intervjuats av Sveriges Radio och Göteborgs-Posten, om den tortyr hon och hennes västsahariska universitetskamrater utsattes för av marockansk polis förra året, om trakasserierna mot hennes familj, och om hur brodern El Ouali Amidane dömts till fem års fängelse för att ha deltagit i demonstrationer mot Marockos ockupation av Västsahara.

V-politiker hoppar av pga Västsahara?

2008-02-16T01:32:00.003+01:00

SAHARALISTAN 080216--En vänsterpartistisk ledamot av landstingsfullmäktige i Stockholm, Yousef Yebari, hoppar av. Skälet är något oväntat: Västsahara. Efter tolv år i partiet har Yebari upptäckt att Vänsterpartiet, precis som samtliga andra svenska riksdagspartier, Sveriges regering, FN och i princip hela världen utom regimen i Marocko, stödjer det ockuperade Västsaharas rätt till självbestämmande. Han instämmer inte:

- Jag är själv marockan och det är en självklarhet att södra Marocko ska vara en del av landet, säger Yebari till SvD, och kritiserar partiets stöd för befrielserörelsen Polisario.

Vänsterpartiet kräver att Sverige ska erkänna Västsaharas självständighet genom att öppna diplomatiska relationer med Sahariska republiken, landets exilregering. Samma åsikt har framförts av Miljöpartiet, Liberala ungdomsförbundet, Centerpartiets ungdomsförbund, SSU, med flera politiska organisationer över hela det politiska fältet, och bl.a. folkpartiets utrikespolitiska talesperson Birgitta Ohlsson och partiets EU-minister, Cecilia Malmström, har tidigare rest krav på svenskt erkännande av Västsahara. Många organisationer och politiker har dessutom rest andra krav till stöd för Västsaharas internationellt erkända självbestämmanderätt, t.ex. att Marocko ska tillåta hållandet av den folkomröstning om självständighet som regimen har obstruerat i sjutton år, och att mänskliga rättigheter ska respekteras i det ockuperade området.

Hur detta har inverkat på landstingspolitiken i Stockholm förblir emellertid en gåta.

Se även: Norska partier vill erkänna Västsahara.

Norska partier vill erkänna Västsahara

2008-02-04T04:38:00.000+01:00

SAHARALISTAN 080204 -- Västsahara är en nästan bortglömd fråga i svensk politisk debatt, även om samtliga svenska partier stöttar landets rätt till självbestämmande enligt FN-stadgan. I Norge, däremot, har flera politiska partier tagit betydligt starkare ställning mot ockupationen. Det tydligaste ställningstagande man kan göra i den frågan är naturligtvis att kräva att den norska regeringen erkänner Västsahara som en självständig stat, genom att upprätta diplomatiska relationer med exilregeringen Sahariska Arabiska Demokratiska Republiken (SADR). Ett åttiotal av världens länder har redan gjort det sedan Västsahara unilateralt utropade sin självständighet 1976, och bland annat Afrikanska Unionen erkänner SADR som Västsaharas legitima regering. (Marocko är därför det enda afrikanska land som inte är medlem i AU.)

Ett stort antal norska partier, ungdomsförbund och organisationer har redan krävt att regeringen erkänner SADR, och flera verkar vara på gång att göra det. Redan nu kräver två av landets regeringspartier (Senterpartiet och Sosialistisk Venstre) att Norge erkänner Västsaharas självständighet, medan Arbeiderpartiet ännu inte tagit ställning för detta -- men dess ungdomsförbund stöttar ett erkännande och lobbar för detta inom partiet. I oppositionen kräver liberala Venstre att Norge erkänner SADR, och ungdomsförbunden från Venstre, konservativa Høyre och Kristelig Folkeparti begär samma sak.

Förutom de politiska partierna har dessutom ett stort antal fackförbund, människorättsorganisationer, studentförbund och liknande rest samma krav -- inklusive norska LO -- och den statliga oljefonden bojkottar alla företag som ägnar sig åt illegal exploatering i Västsahara, eftersom detta bryter mot folkrätten och FN:s resolutioner. Kommer Norge att bli det första europeiska land som erkänner Västsaharas självständighet?

Tidigare: Norska ungdomspolitiker arresterade i Västsahara.

Sverige begär granskning av EU-avtal

2008-01-31T19:12:00.000+01:00

SAHARALISTAN 080131--Sverige kommer att begära att EU:s fiskeavtal med Marocko utvärderas, för att se om Marocko uppfyller avtalets och folkrättens krav. Det har jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) meddelat i sitt svar på en skriftlig fråga från riksdagsledamoten Agneta Berliner (fp). Det kontroversiella avtalet slöts i maj 2006, och inkluderar även det ockuperade Västsaharas territorialvatten, vilket flera stater uttryckt oro för. Sverige var dock den enda EU-medlemsstat som röstade nej till avtalet, vilket fick presidenten i Västsaharas exilregering, Muhammad Abdelaziz, att skicka ett formellt tackbrev till den dåvarande regeringen.

Enligt folkrätten är det inte tillåtet för en ockupant eller annan stat att exploatera ändliga naturresurser från ett icke-självstyrande område (vilket Västsahara är enligt FN), om det inte sker till den inhemska befolkningens fördel och med dess uttryckliga godkännande. I fallet Västsahara sägs vattnen nu vara hotade av utfiskning av de marockanska och utländska fiskeflottor som trålar utanför kusten. Nästan inga inhemska västsaharier har fått arbeten i fiskerinäringen, och stora delar av inkomsterna sägs gå till nyckelpersoner inom armén, som har lagt under sig stora delar av Västsaharas ekonomi. Det västsahariska folkets internationellt erkända representant, Front Polisario, har uttryckligen och upprepade gånger fördömt avtalet som en "stöld av landets naturresurser".

Det står alltså helt klart att fisket i Västsahara strider mot de folkrättsliga villkoren, men Marockos allierade i EU (främst Frankrike, men också Spanien som fått nästan alla fiskelicenser enligt avtalet) är ovilliga att erkänna detta. Det svenska initiativet att begära granskning kan dock tvinga upp frågan för diskussion igen.

Polisario: ett halvår till beslut om krig

2007-12-20T23:49:00.000+01:00

SAHARALISTAN 071221 -- Västsaharas självständighetsorganisation Front Polisario har nyss avslutat sin traditionella fyraårskongress i de befriade delarna av Västsahara. Bland annat har intern politik avhandlats och ledningen valts. Den långvarige generalsekreteraren Mohammed Abdelaziz återvaldes med 85% av rösterna.

Efter 16 år av svikna löften om en folkomröstning har dessutom tonen mot Marocko, som ockuperar Västsahara sedan 1975, höjts betydligt. Marocko undertecknade 1991 (och igen 1997) ett avtal med Polisario och FN om att hålla en folkomröstning om Västsaharas självständighet, men vägrar nu uppfylla det, trots att det var själva grundförutsättningen för det eldupphörsavtal som sedan dess har respekterats av självständighetsrörelsen. För Marocko är status quo en ren vinstaffär, och man bosätter ständigt fler marockaner i territoriet, medan västsaharierna plågas av en svår tillvaro i flyktingläger. Desperationen växer, och starka krafter inom Polisario menar därför att det är dags att återuppta gerillakriget för självständighet, eftersom Marocko ignorerar vapenvilans villkor om en folkomröstning, och eftersom FN och övriga omvärlden i 16 år låtit detta ske utan att ingripa.

På kongressen framlade Polisarioledningen för första gången sedan 1991 åsikten att organisationen bör förbereda sig för krig samtidigt som den förhandlar med Marocko. Själva kongressen fattade då ett ännu mer radikalt beslut: om sex månader, när dessa krigsförberedelser kommit igång och samtalen med Marocko kan utvärderas, ska organisationens högsta organ återsamlas för ett slutgiltigt avgörande -- fortsatt vapenvila och ytterligare några års väntan på folkomröstning, eller nya stridigheter för att tvinga fram självständighet. Sällan har vapenvilan i Västsahara sett så bräcklig ut som nu -- efter 16 år av internationell vanskötsel.

Kongressen, Polisarios tolfte sedan grundandet, hölls i byn Tifariti på Polisariokontrollerat område 12-20 december. Från Sverige deltog bl.a. riksdagsledamöter från centerpartiet och vänsterpartiet, bland c:a 200 internationella gäster från hela världen som visade sitt stöd för Västsaharas självbestämmanderätt.

Folkmordsprocess mot Marocko

2007-10-30T22:35:00.000+01:00

SAHARALISTAN 071030--Den kände spanske domaren Baltasar Garzon, som bl.a. startade rättsprocesserna mot Chiles förre diktator Augusto Pinochet, har öppnat en rättslig undersökning mot 13 höga marockanska militärer och politiker för folkmord, mord och tortyr*. Åtalet gäller Marockos invasion av Västsahara 1975-76, då över halva befolkningen fördrevs ut i öknen och tusentals människor dödades och "försvann". Många av offren var spanska medborgare, eftersom området varit en spansk koloni sedan 1880-talet. (Domare Garzons beslut kan läsas här - PDF på spanska.)

Fallet grundar sig på dokumentation av mord eller kidnappningar på sammanlagt 542 personer, som inlämnats av västsahariska människorättsorganisationer i exil. Bland de anklagade finns bl.a. den högst rankade militären i hela marockanska armén, general Hosni Benslimane, och kung Muhammad VI:s högra hand, säkerhetstjänstchefen Yassin Mansuri. General Benslimane begärdes för några dagar sedan också utlämnad av en fransk domare, med en arresteringsorder via Interpol, som misstänkt för mordet på den marockanske oppositionsledaren Mehdi Ben Barka. Ben Barka kidnappades i Paris 1965 och tros ha mördats av marockanska agenter strax därefter.

Västsaharafrågan kommer att diskuteras i FN:s säkerhetsråd imorgon onsdag. Resultatet väntas bli en ny resolution som förlänger den fredsbevarande styrkan Minursos mandat med sex månader. Minurso bildades 1991 för att arrangera en folkomröstning om självständighet för Västsahara, men har i 16 år hindrats av det marockanska kungahuset, som säger att landet bara kan få begränsat självstyre inom Marocko.

* * *

FOTOGRAFIER: Från vänster till höger: Ahmed Lehbib El Mehdi, Fatma Lahmad, Lassiri Muhammad. Försvunna.

"Ni har krossat mitt öga"

2007-09-11T15:17:00.000+02:00

SAHARALISTAN 070911 --

"Poliserna stod i en ring runt henne och fortsatte att slå tills hon kräktes blod. – Ni har krossat mitt öga, ropade 27-åriga Sultana förtvivlat till dem och försökte skydda det andra ögat mot batongerna. Sultana är politisk aktivist från Västsahara. [...] "Rösten bär inte riktigt när hon berättar, men det beror inte på de hemska minnena utan på att hon fortfarande har så svåra smärtor i ansiktet eftersom flera ben där krossades. Hon vrider på huvudet när hon ska se mig med sitt friska öga. Ögat under bandaget är för alltid förstört. Hon är inte bara blind utan själva ögongloben är punkterad."

Den västsahariska människorättsaktivisten Sultana Khaya har besökt Sverige. Efter att ha gripits och misshandlats under studentprotester i Marocko, dömdes hon till åtta månaders fängelse för att ha ifrågasatt ockupationsregimen, men är nu frisläppt. Läs hennes berättelse om tortyr och självständighetskamp i det ockuperade Västsahara i tidningen Dagen.

Bistånd till Västsahara blir kvar

2007-08-27T14:25:00.000+02:00

SAHARALISTAN 080827 -- Biståndsminister Gunilla Carlsson (m) presenterade på måndagen regeringens nya biståndspolitik på DN-debatt. Som regeringen tidigare deklarerat, kommer antalet biståndsländer minskas. Dagens 70 länder blir 33, och de områden som kommer att få fortsatt bilateralt bistånd räknas upp i artikeln och på regeringens hemsida. Biståndet till de västsahariska flyktinglägren i Algeriet nämns emellertid inte.

Sverige har varit en kritiskt viktig biståndsgivare till de västsahariska flyktingarna i västra Algeriet sedan 1970-talet, och konflikten om Västsahara får stor och växande uppmärksamhet i riksdagen, från alla partier, trots att tystnaden i media är närmast total. Bara under sommaren har exempelvis riksdagsledamöter från v, c , s, fp och m lämnat in tio olika skriftliga frågor till ministrarna Carl Bildt och Gunilla Carlsson om Västsahara. Flera har fokuserat just på den extremt svåra humanitära situationen i flyktinglägren, där UNCHR och WFP konstaterat att allvarliga bristsjukdomar råder. Att den nya biståndspolitiken ska innefatta "satsningar inom prioriterade områden såsom demokrati och mänskliga rättigheter", på "konflikt- och postkonfliktsituationer" och ska fokusera särskilt på Afrika, gör att Västsahara tycks ligga ännu närmare till hands.

På Utrikesdepartementets temasida om Västsahara står att läsa att "Sverige lämnar ett betydande bilateralt bistånd till de västsahariska flyktingarna och bidrar ytterligare genom EU och multilaterala organisationer." Biståndsministern beskrev dessutom den 19 juli, i sitt svar på en riksdagsfråga från Agneta Berliner (fp), Sverige som "en av de största bilaterala biståndsgivarna till de västsahariska flyktinglägren" och underströk att svenskt bistånd till Västsaharas flyktingar "är av humanitär art och består huvudsakligen av livsmedel, hygienartiklar och kläder".

Att Västsahara inte nämns har dock en förklaring. "Det multilaterala biståndet, det humanitära biståndet, det statligt finansierade stödet via svenska enskilda organisationer samt visst forskningssamarbete omfattas inte av landfokuseringen", skriver ministern, vilket alltså innebär att stödet till Västsahara, som är humanitärt och dessutom ofta går genom EU, FN och andra internationella aktörer, eller genom ickestatliga svenska biståndsorgan som Praktisk solidaritet, inte påverkas. Utrikesdepartementet bekräftar detta vid förfrågan per telefon.

För Västsaharas del skulle indraget bistånd ha inneburit en humanitär katastrof. Flyktinglägren har redan idag slut på mat- och vattenreserver sedan WFP halverade sitt bistånd för några år sen, och ansvariga FN-organ har upprepade gånger varnat för svält, om inte större och mer regelbundna leveranser kan återupptas.

Ungdomspolitiker gripna i Västsahara

2007-08-22T05:28:00.000+02:00

SAHARALISTAN 070822 -- Svenska medborgaren Andrea Gustavsson och norskan Kamilla Eidsvik, båda ungdomspolitiker i Norge, har gripits i det marockanskockuperade Västsaharas huvudstad El Aaiún, efter att ha blivit vittne till hur polis stormade ett hus i det kvarter där de bor. Poliserna förde sedan iväg Gustavsson och Eidsvik i ett pansarfordon och körde dem till en polisstation. De förhördes i två timmar innan de släpptes. De båda fick order om att infinna sig på polisstationen igen på tisdagseftermiddagen.

- De ville veta vilka vi är, varför vi är här och vem vi bor hos, sade Kamilla Eidsvik på telefon till den norska nyhetsbyrån NTB.

Eidsvik och Gustavsson oroar sig främst för vad som ska hända familjen de har bott hos. Bland familemedlemmarna finns den 22-åriga människorättsaktivisten och studenten Rabab Amidane [bild] som tidigare i sommar besökte Norge och Sverige. I Oslo träffade hon bland andra Norges premiärminister Jens Stoltenberg tillsammans med företrädare för flera norska ungdomspartier. I Sverige mötte hon representanter för Amnesty International och studentorganisationer.

- Vi är väldigt oroliga för vad som ska hända med dem. Rabab är övertygad om att de kommer att gripas när vi rest, sade Eidsvik.

Västsahariska människorättsaktivister arresteras och torteras rutinmässigt av marockansk polis, och närmare 500 personer har "försvunnit" i marockanskt häkte. En kommission från FN:s människorättsråd som undersökte läget i området förra året riktade skarp kritik mot ockupationsmaktens övergrepp i Västsahara, och konstaterade att konflikten beror på att Västsahara förnekats sin självbestämmanderätt. Amidanes 21-årige bror El Ouali dömdes nyligen till fem års fängelse för att ha demonstrerat för ett fritt Västsahara. Journalister och mr-aktivister från europeiska länder har vid ett flertal tillfällen utvisats från Västsahara de senaste åren och senast i januari i år utvisades den svenske frilansjournalisten Lars Björk sedan han fotograferat en grupp barn som demonstrerade för ett fritt Västsahara. En delegation från EU-parlamentet stoppades förra året och besök från de nordiska ambassaderna i Rabat har upprepade gånger hindrats från att besöka Västsahara, som ockuperas av Marocko sedan år 1975 i strid med flera FN-resolutioner.

Inget land erkänner Marockos herravälde i Västsahara, medan totalt ett 80-tal länder och Afrikanska unionen har erkänt exilregeringen Sahariska arabiska demokratiska republiken (SADR). Den västsahariska självständighetsrörelsen Polisario fördömde genom sin representant i Stockholm, Lamine Yahiaoui, gripandet av de två ungdomspolitikerna, och bad europeiska länder att utöva tryck på Marocko för att tillåta oberoende mediers arbete i de ockuperade områdena och stoppa brotten mot de mänskliga rättigheterna.

Andrea Gustavsson är svensk medborgare men bor i Norge och är liksom Eidsvik medlem i det politiska ungdomsförbundet Sosialistisk Ungdom. Gustavsson sitter i organisationens styrelse som representant för länet Sör-Tröndelag. De senaste åren har krav väckts bland både norska och svenska politiska partier på att deras respektive regeringar ska markera mot ockupationen genom att erkänna Västsahara som ett självständigt land, eftersom Marocko vägrar att tillåta den folkomröstning om territoriets framtida status som FN beslutat om, och därmed blockerar fredsprocessen. De partier som kräver ett erkännande av Västsahara spänner i Norge över hela den politiska skalan, från liberaler till socialister, och inkluderar även ungdomsförbund, fackförbund och andra organisationer. I Sverige har bland annat Vänsterpartiet och SSU krävt ett erkännande av Västsahara, plus ett stort antal politiker från partier ur bägge blocken, inklusive bland annat nuvarande Europaminister Cecilia Malmström (fp).

Utrikesminister Carl Bildt (m) sade nyligen i svar på riksdagsfrågor att Sverige har meddelat FN att det är redo att spela en roll i Västsaharas fredsprocess.

Lundin Petroleum aktivt i ockuperade Västsahara

2007-06-10T05:07:00.000+02:00

SAHARALISTAN 070610--Enligt nyhetsbyrån Afrol News är det kritiserade svenska oljebolaget Lundin Petroleum en av delägarna i irländska Island Oil & Gas, som letar efter olja i det ockuperade Västsaharas territorialvatten. Licenserna bjuds illegalt ut av regeringen i Marocko, som ockuperar området sedan 1975, trots att FN upprepade gånger fastslagit att landet inte har någon rätt till området, och att det vore brottsligt att exploatera dess naturresurser utan befolkningens samtycke eller i strid mot dess intressen. Den internationellt och av FN erkända representanten för det västsahariska folket, självständighetsrörelsen Front Polisario, har upprepade gånger fördömt dessa oljeavtal som en "plundring av Västsaharas resurser".

För att visa att man inte tillerkänner avtalen någon giltighet och betraktar dem som brottsliga, har den västsahariska exilregeringen (SADR) därför tecknat egna avtal med oljebolag från bl.a. Storbritannien, vilka är tänkta att träda i kraft efter självständigheten. Exilregeringen har fått starkt stöd för detta från grupper inne i det ockuperade Västsahara, men aktivister som öppet framfört sådana åsikter har gripits och torterats av ockupationsstyrkorna. Internationella protester har tidigare bidragit till att bl.a. de stora oljebolagen Kerr-McGee (USA) och Total (Frankrike) dragit sig ur Västsahara. Intressant nog fanns även då en skandinavisk koppling: Kerr-McGees beslut togs inte långt efter att den statliga norska oljefonden och den svenska Sjunde AP-fonden frös alla investeringar i bolaget, i protest mot deras folkrättsstridiga verksamhet.

Afrikas sista koloni

Västsahara betraktas av FN och hela världen (utom Marocko) som Afrikas sista icke-avkoloniserade område, och FN har sedan 1966 krävt att det västsahariska folket självt får avgöra sin framtid i en folkomröstning -- om det ska bli en del av grannstaten Marocko eller en självständig nation. Efter ett långt krig ingick Marocko 1991 ett fredsavtal med befrielserörelsen Polisario om att hålla en sån omröstning, men drog sig strax därefter ensidigt ur avtalet. Kungadiktaturen förkastade därefter också nästa fredsplan som antogs av Säkerhetsrådet 2003, men hot om veto från Frankrike och USA hindrade sanktioner för avtalsbrotten. Förhandlingar mellan Marocko och Polisario ska inledas i New York den 18 juni under FN-flagg, men få bedömare tror att de kommer att leda någonstans. Marocko fortsätter att vägra uppfylla de avtal man skrivit under eller efterleva FN:s resolutioner, och insisterar nu på att Polisario måste acceptera "autonomi" inom kungadömets gränser. Polisario vägrar ställas inför fullbordat faktum, och kräver istället att det internationella samfundet ser till att folkrätten efterlevs och att Västsahara får hålla sin sedan länge utlovade folkomröstning.

FN, Amnesty, Human Rights Watch och flera andra organisationer har skarpt kritiserat nedslåendet av västsahariska demonstrationer i de ockuperade områdena, men sedan 2005 har protesterna eskalerat kraftigt i både antal och intensitet. Västsaharierna själva talar om en "saharisk intifada", medan Marocko hävdar att det rör sig om agenter och provokatörer som deltar i en utländsk konspiration mot landets "territoriella integritet". Flera bedömare varnar för en tilltagande radikalisering av det västsahariska motståndet, och för att den vapenvila som rått sedan folkomröstningsavtalet först undertecknades 1991 kan vara i fara om inte omvärlden pressar Marocko till att uppfylla sina löften.

Olja i Västsahara?

Det har spekulerats i många år om oljefyndigheter i Västsahara, och de stigande oljepriserna har fått intresset för utforskning av territoriet att öka kraftigt. Inga ekonomiskt lönsamma oljeresurser har hittills hittats, men nyligen gjordes stora fyndigheter i Mauretanien, som ligger precis söder om Västsahara och har ungefär samma geologiska förhållanden, vilket anses ha ökat chanserna för liknande fynd i Västsahara.

Lästips:

Claes Olsson (red), "The Western Sahara Conflict. The Role of Natural Resources in Decolonization" (Mer info här.)

Våldsvåg mot västsaharier i Marocko

2007-05-24T18:20:00.000+02:00

SAHARALISTAN 070524 -- De senaste veckorna har tiotals västsaharier arresterats och många misshandlats svårt av marockansk polis, i vad som utgör den värsta våldsvågen mot västsaharier på över ett år -- och den visar inga tecken på att sluta. Den 7 maj höll sahariska studenter i Agadir en manifestation mot Marockos militära ockupation av Västsahara (som pågår sedan 1975), när de attackerades av polis och en beväpnad marockansk nationalistgrupp. Flera personer skadades svårt. Därefter hölls solidaritetsdemonstrationer vid andra universitet, och i Västsaharas ockuperade huvudstad El Aaiún, som mötte samma öde. I flera fall användes marockanska nationalistungdomar, beväpnade med påkar, knivar och kedjor, för att slå ner demonstrationerna, medan polisen såg på och arresterade flyende. Attackerna har uppmärksammats i flera rapporter från nyhetsbyrån AP, som också meddelar att ett stort antal ledande västsahariska människorättsaktivister har arresterats i skuggan av polisvåldet, och redan fängslade västsahariska ledare fått sina straff förlängda.

I Norge har ett protestupprop undertecknats av 43 olika organisationer, inklusive samtliga politiska ungdomsförbund, PEN-klubben, Helsingforskommittén, Amnesty, med flera. Norska LO, det liberala partiet Venstre och regeringspartiet Socialistisk Venstre har dessutom allihop nyligen antagit resolutioner där de kräver ett norskt erkännande av Västsahara som självständig stat. I Sverige har bl.a. Folkpartiet och Liberala ungdomsförbundet (LUF) protesterat mot polisbrutaliteten, och de europeiska ungliberalernas organisation LYMEC (där även Centerpartiets ungdomsförbund CUF ingår) antog nyligen ett uttalande för ett erkännande av Västsahara.

Amnesty International levererade under gårdagen mycket skarp kritik mot Marockos övergrepp i Västsahara i sin årliga rapport. Detta ett par veckor efter att demokratiorganisationen Freedom House i sin årliga granskning av världens mest repressiva samhällen klassat det ockuperade Västsahara som "worst of the worst".

Regeringen tydliggör sin Västsaharapolitik

2007-04-19T23:08:00.000+02:00

SAHARALISTAN 070419 -- Den svenska regeringen har för första gången gjort tydliga uttalanden i Västsaharafrågan, sedan maktskiftet i september 2006. Den 16 april deltog utrikesminister Carl Bildt (m) i en interpellationsdebatt i riksdagen, tillsammans med Kalle Larsson (v) och Veronica Palm (s). Bildt noterade bl.a. att det är mycket svårt för journalister att arbeta i Västsahara, apropå arresteringen av den svenske journalisten Lars Björk nyligen, och uttryckte oro över hur konflikten hindrat samarbete mellan staterna i Nordafrika. "Sveriges linje", säger Bildt, "grundar sig på folkrätten och rätten till självbestämmande för folket i Västsahara. Detta innefattar även en rätt till självständighet, om folket i Västsahara så vill." Både Veronica Palm och Kalle Larsson, som skrivit interpellationen, krävde dock en hårdare linje mot Marocko och ett starkare svenskt stöd för de västsahariska flyktingarna.

Bildt gjorde även klart att Sverige förväntar sig att "de nordiska ambassaderna snart ska få klarsignal att genomföra det flera gånger uppskjutna besöket i Laayoune". Detta syftar på att Marocko vid två tillfällen förbjudit Sveriges och de övriga nordiska ländernas ambassader i Rabat, Marocko, att resa in i det ockuperade Västsahara för att undersöka människorättssituationen. En skriftlig fråga om saken hade ställts av Hans Linde (v), den 16 april. Samtidigt har Europaminister Cecilia Malmström (fp) deltagit i en debatt i Europaparlamentet, där hon konstaterade att den förra svenska regeringens stöd för sahariernas fri- och rättigheter ligger fast.

Ett fyrpartisamarbete mellan s, fp, v och c har också nyligen inletts inom ramen för Olof Palme-centret, vilket syftar till att öka kontakterna mellan svenska politiker och de västsahariska flyktinglägren. En rapport av Palmecentrets Johan Moström gör klart att desperationen i lägren växer, och att ett ökande antal av flyktingarna förlorat hoppet om en fredlig lösning av konflikten.

Repression på ockuperad mark

I Västsahara har under den senaste månaden ett stort antal demonstranter gripits. Elva personer har dömts till fängelse (upp till fem år) för att ha deltagit i protester, bland dem flera kända människorättsaktivister. Norska stödkommittén för Västsahara har lyckats få tag på en utsmugglad videofilm, som visar hur en demonstration av sahariska kvinnor slås ner av polis, och International Herald Tribune meddelar att en av de få medlemmarna i den förbjudna människorättsorganisationen ASVDH, Muhammad Tahlil (se även här och här), nyligen arresterades och misshandlades i El Aaiún. (IHT noterar också att det marockanska autonomiförslaget är "widely rejected by Saharawis")

Enligt ASVDH torterades Tahlil en längre tid, varefter han lämnades naken i staden. Följande dag deporterades han till sin hemstad Boujdour, söder om El Aaiún, med order om att aldrig återvända till huvudstaden.

Norska stödkommittén publicerar också på sin hemsida en intervju ur Verdensmagasinet X, med 22-åriga Rabab Amidane, syster till samvetsfången El Ouali Amidane (bilderna). Hon berättar om hur familjen misshandlats, och om hur hon själv torterades och hotades med våldtäkt av polisen efter en demonstration. Brodern El Ouali Amidane, 21, dömdes till fem års fängelse den 17 april för "separatistiska" aktiviteter.

Marocko presenterar egen plan

2007-04-12T11:36:00.000+02:00

Marocko presenterar egen plan

Marocko har presenterat en egen "fredsplan" i till Säkerhetsrådet, som ska diskutera Västsaharafrågan den 20 april, för att fatta beslut om konfliktens fortsatta utveckling den 27 april. Sedan Marocko i början av årtiondet unilateralt sade upp den FN-plan som vapenvilan baserades på, 1991 års "Settlement Plan", och därefter vägrade acceptera Säkerhetsrådets ersättningsplan, 2003 års "Bakerplan", har Västsaharakonflikten utspelats i ett legalt vakuum. Polisario har krävt att FN:s resolutioner åtföljs, Marocko att de upphävs, men ingen sida har brutit vapenvilan.

För Marockos del har anledningen varit enkel: man ockuperar större delen av Västsahara och bosätter marockaner i området i snabb takt, och varje extra dag som FN är handlingsförlamat är en seger. Polisario å sin sida, är under hård press från flyktingarna i algeriska Saharaöknen att återuppta gerillakriget, efter 16 års svår väntan i flyktinglägren, särskilt sedan biståndet kraftigt skars ner förra året. Hittills har ledningen hållit emot, eftersom man bedömer risken att klassas som terrorister av Marockos allierade, som allt för stor. Dessutom har Algeriet gjort klart att man inte tänker tillåta strider över gränserna som förut.

Den marockanska planen går som väntat ut på att Västsahara ges autonomi under marockansk överhöghet, efter att den sedan 1966 utlovade folkomröstningen om självständighet (som Marocko lovade hålla vid upprepade tillfällen på 90-talet) slopas helt och hållet. Det är inte första gången Marocko försöker komma runt folkrättens krav på självbestämmande genom att ge Västsahara "autonomi", men tidigare har ingenting någonsin hänt efter de storslagna löftena. Polisario har på förhand avvisat planen eftersom den inte låter befolkningen välja mellan självständighet och marockansk överhöghet, och man menar att Marocko inte kan ge autonomi åt ett territorium som det inte juridiskt sett äger -- en åsikt som för övrigt delades av Marockos förre kung. Istället har Polisario presenterat en egen plan som man menar respekterar folkrättens krav på självbestämmande, för att kontra det marockanska förslaget.

Det mest sannolika resultatet av FN:s överläggningar är att den fredsbevarande styrkan Minurso får sitt mandat förlängt med ungefär ett halvår, utan att några beslut tas vid detta tillfälle, eftersom planerna presenteras med så kort varsel. Det vore åtminstone en halv seger för Marocko, som får ytterligare tid att bosätta territoriet. Marockos nära allierade, Frankrike, och i någon mån USA, har visat sig positiva till planen, medan Polisarios allierade Algeriet har fördömt den.

Svensk journalist gripen i Västsahara

2007-02-20T06:14:00.000+01:00

SAHARALISTAN 070220 -- Människorättsgruppen ASVDH rapporterar att den svenske frilansjournalisten Lars Björk har arresterats av marockanska ockupationsmyndigheter i Västsaharas huvudstad El Aaiún. Björk befann sig i området på uppdrag av TT, och ASVDH hävdar att han nu riskerar att antingen deporteras eller ställas inför rätta under Marockos hårt kritiserade terroristlagstiftning, för sina kontakter med västsahariska demonstranter.

Marocko upprätthåller en tät medieblockad kring det ockuperade Västsahara, och nekar regelbundet oberoende observatörer och journalister tillträde. Senast i oktober utvisades två norska journalister, som försökte ta sig in i området. Svenska ambassaden i Marocko har på senare år två gånger försökt besöka territoriet, för att undersöka regimens version om att det inte finns några problem i "de södra provinserna", dvs. Västsahara. Bägge gånger stoppades besöken av marockanska myndigheter.

ASVDH är en människorättsgrupp som drivs av aktivister i det ockuperade Västsahara. Liksom alla oberoende västsahariska föreningar vägras ASVDH tillstånd från ockupationsmyndigheterna, och större delen av dess ledning har fängslats för deltagande i en "olaglig organisation". Generalsekreteraren Brahim Sabbar är dömd till två års fängelse efter vad Amnesty bedömer som "påhittade" anklagelser. Han har torterats vid flera tillfällen under fångenskapen, och befinner sig tillsammans med ett trettiotal andra fängslade mr-aktivister i hungerstrejk sedan 30 januari.

Marocko vägrar folkomröstning

2007-02-18T23:40:00.000+01:00

SAHARALISTAN 070218 -- En grupp viktiga marockanska ministrar har den senaste tiden turnerat i västvärlden, bl.a. med besök i Washington, Madrid och Paris, för att samla stöd för den autonomiplan som kungariket sagt att man ämnar presentera i april, för det ockuperade Västsahara. Mest uppmuntran har man som väntat fått från landets allierade, Frankrike, där president Jacques Chirac kallat planen "konstruktiv".

Marocko har sedan man först invaderade landet 1975 vägrat tillåta den folkomröstning som FN sedan sextiotalet begärt ska hållas, för att låta det västsahariska folket själva avgöra om landet bör tillhöra Marocko eller bli en oberoende stat. Självständighetsrörelsen Polisario, med högkvarter i de sahariska flyktinglägren i Algeriet, säger att Marocko har full frihet att ge autonomi åt vilken som helst av sina provinser, men påpekar att enligt internationell rätt så är ju Västsahara inte en marockansk provins. Varken Marocko eller någon annan stat har därför rätt att försöka byta ut Västsaharas självbestämmanderätt mot en autonomi på termer dikterade av ockupanten: däremot skulle Marocko vara fullt fritt att erbjuda Västsahara autonomi om man väl segrat i en fri folkomröstning. Man pekar också på att Marocko i undertecknade avtal förbundit sig att hålla denna folkomröstning, och att FN har förbundit sig att se till att den genomförs.

Polisario är dock under tilltagande press att se till att det blir någon slags rörelse i den internationella diplomatin, inte minst p.g.a. en allt svårare situation i flyktinglägren i Tindouf, Algeriet. Nyligen konstaterade FN:s flyktingorgan UNHCR efter ett längre inspektionsbesök där, att undernäring och bristsjukdomar till följd av otillräckliga matdonationer är ett mycket allvarligt problem. Man begärde att det internationella samfundet ska leva upp till sina löften om donationer, och också erbjuda en mer varierad kost än den nödproviant som de västsahariska flyktingarna hållit sig vid liv på i snart 32 år.

Västsahara på nätet

2007-01-07T07:00:00.000+01:00

SAHARALISTAN 070107 -- Sedan slutet av 1990-talet har västsahariernas kamp för självbestämmande varit helt beroende av modern informationsteknologi. Förbjudna människorättsgrupper kommunicerar med mobiltelefoner och Internet, utom säkerhetspolisens hörhåll; tortyr och övergrepp dokumenteras med digitalkameror och mobiltelefoner; demonstrationer organiseras med SMS och på elektroniska anslagstavlor.

På det sättet har det västsahariska civilsamhället öppnat en ny front i självständighetskampen, och funnit vägar att försvara sig mot ockupationsmaktens övergrepp: genom att exponera den inför omvärlden, och bryta den medieblockad Marocko lagt över det ockuperade Västsahara. Det har också varit ett sätt att återknyta de familjeband som klipptes av vid invasionen, och återförena -- om än på avstånd -- alla de tiotusentals barn och föräldrar, bröder och systrar som skildes från varandra under massfördrivningarna och napalmregnen 1975.

Saharalistans länklista uppdateras ständigt med nya adresser, men vi ska här ta tillfället i akt att uppmärksamma ett par av de viktigaste källorna till information om Västsahara: en sen julklapp i form av några länkar som den marockanske kungen helst ser att du inte klickar på.

Svenska:

Västsahara.se - Solidaritetskommittén vid Jakobsbergs folkhögskola har länge aktiverat sig för västsahariernas frihet, både i Sverige och på plats i de ockuperade områdena. Detta är deras hemsida, med ett omfattande bildmaterial från de sahariska protesterna, intervjuer, reseberättelser och snygga tröjor till salu.

Tidningen Västsahara - Före detta Saharabulletinen. Ges ut av Föreningen Västsahara fyra gånger per år och är Nordens största Västsaharatidskrift. Bäst är förstås att prenumerera, men annars kan en hel del artiklar och information hittas här.

Nätverket Fritt Västsahara - Ny svensk aktivistgrupp som kämpar för Västsaharas frihet, med bra hemsida.

Engelska:

Sahara Update - Engelskspråkig nyhetstjänst som nyligen skaffat en ny hemsida. Ännu inte helt färdigbyggd, men full av ovärderlig information och med läsare över hela världen; det är möjligt -- och starkt rekommenderat! -- att prenumerera på Sahara Updates epostutskick. Drivs av Norska Stödkommitten för Västsahara, vars hemsida inte heller bör missas.

ARSO - Association de soutien à un référendum libre et régulier au Sahara Occidental, d.v.s. Stödföreningen för en fri och rättvis folkomröstning i Västsahara. En schweizisk hemsida tillgänglig på flera språk (engelska, spanska, franska m.m.) som är så omfattande att den ofta misstas för den sahariska republikens officiella hemsida. Här finns alla viktiga dokument från FN och människorättsgrupper om Västsaharakonflikten samlade i ett sökbart arkiv (och om det är något du inte hittar, se bibliografin). Missa heller inte ARSO:s tvåveckorsrapporter, som regelbundet summerar allt viktigt som hänt i Västsaharafrågan.

Sahara Watch - En tyvärr sällan uppdaterad amerikansk blogg som kunnigt analyserar Västsaharakonflikten med ett extra öga på USA.

Sahara Press Service - SPS är Polisarios officiella nyhetstjänst, som publicerar på tre språk: franska, spanska och engelska. Ny hemsida sedan i december. (Den marockanska motsvarigheten, MAP, finns här.)

Western Sahara Online - Stor sida som drivs en västsaharisk flykting i USA.

Wall of Shame - En ny animationssida som försöker ge en smak av livet i flyktinglägren och av hur den marockanska ockupationsmuren splittrat det västsahariska samhället i 30 år.

ASVDH - Association Sahraouie des Victimes des Violations Graves des Droits de l’Homme Commises par l’Etat du Maroc, d.v.s. Sahariska föreningen för offer för grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna begångna av den marockanska staten. En illegal västsaharisk människorättsgrupp som är aktiv på ockuperat område. Delar av ledningen har fängslats och Marocko gör stora ansträngningar för att spåra upp och gripa de ansvariga för gruppens Internetaktivism, men ASVDH fortsätter att vara en av de viktigaste förstahandskällorna till information om och dokumentation av Marockos våldsherravälde i Västsahara. Sidan uppdateras regelbundet med nya rapporter på engelska, franska, spanska och arabiska.

Marocko förbjuder regimkritisk tidning

2006-12-21T17:17:00.000+01:00

SAHARALISTAN 061221--Den marockanska veckotidningen al-Nichane har förbjudits av landets myndigheter, som det senaste steget i en lång kampanj mot fyra av landets mest regimkritiska tidningar. Det gäller den franskspråkiga veckotidningen Le Journal Hebdomadaire och dess arabiska systertidning al-Sahifa, och likaledes frankofona TelQuel med arabiska systertidningen al-Nichane. Alla tidningarna företräder en sekulär, demokratisk opposition som är i lika hög grad kritisk mot kungahuset och dess vidsträckta militära och polisiära förtrycksapparat, som mot den reaktionära islamistiska opposition som växer sig allt starkare i Marocko.

"Omoraliska artiklar"

Domen mot al-Nichane, från den 21 december, gäller officiellt publicering av "omoraliska artiklar" som skämtade med islam, men i praktiken attackeras tidningsgruppen för att ha brutit samtliga av Marockos "tre tabuer": de har kritiserat kungahuset, de har granskat de islamistiska oppositionspartierna och de har rapporterat frispråkigt och kritiskt om de övergrepp som marockanska trupper begår i Västsahara. Förra året dömdes systertidningen TelQuel till höga böter för kritiska artiklar, och chefredaktören Ahmed Benchemsi fängslades. I samband med den danska karikatyrskandalen spred marockansk statsmedia uppgifter om att TelQuel publicerat smädande bilder av profeten Muhammad, vilket ledde till kravaller utanför tidningens redaktion.

Le Journal Hebdomadaire och al-Sahifa har varit lika utsatta för sin ännu djärvare kritik mot kungahuset och dess repressiva politik. Ursprungligen hette den franska versionen bara "Le Journal", men lade till "Hebdomadaire" (veckotidning) efter att ha förbjudits under originaltiteln -- L. J. Hierta och hans 1:a Aftonbladet, 2:a Aftonbladet, Det Nya Aftonbladet o.s.v. skulle ha nickat gillande. Den arabiska versionen al-Sahifa har också förföljts och bötfällts, och reportrar och redaktionsmedlemmar på alla fyra tidningarna har hotats och trakasserats av säkerhetsstyrkorna. Tillsammans utgör de ett av de starkaste fästena för den demokratiska och sekulära opposition i Marocko som kläms mellan å ena sidan kungahuset och den flora av regimlojala partier som slåss om inflytande vid hovet, och å andra sidan en allt starkare och aggressivare religiöst fundamentalistisk opposition som närs av korruptionen och fattigdomen i Marocko.

RSF fördömer domen

Pressfrihetsorganisationen Reportrar utan Gränser (RSF) har länge stöttat tidningarna, och fördömer i ett pressmeddelande den senaste domen mot al-Nichane . Man påminner om att det inte är första gången som lagar mot "förtal" o. dyl. används för att kväsa den fria pressen, och pekar på fallet Ali Lmrabet -- en av Marockos mest framstående fria journalister, dömd till 10 års yrkesförbud 2005 för att ha nämnt att tiotusentals västsaharier har flytt från de marockanskockuperade områdena i Västsahara till Algeriet undan övergrepp och förföljelse. De två tidningar han var chefredaktör för har totalförbjudits.

RSF har också uppmärksammat den webcensur som Marocko bedriver mot hemsidor med ett budskap kritiskt mot ockupationspolitiken i Västsahara, med åtskilliga blockerade hemsidor och spionage mot marockanska och västsahariska Internetanvändare.

Se även:

Norska Støttekomiteen for Vest-Sahara- ny hemsida!
"Dåligt intresse för Västsahara" -- Ilan Sadé, Norra Skånes Tidningar.
The Wall of Shame - ny sida om Västsaharamuren!
Sahara Press Service - ny hemsida!

MINURSO-chef i hård attack mot Marocko

2006-11-25T23:17:00.000+01:00

SAHARALISTAN 061125 -- Den italienske toppdiplomaten Francisco Bastagli avgick helt nyligen som ledare för FN:s fredsbevarande mission i Västsahara (MINURSO). Nu skriver han en skarpt formulerad debattartikel i International Herald Tribune (24/11) om hur frågan missköts. I upprörd ton beskriver han hur Marocko i trots mot säkerhetsrådets beslut vägrar genomföra en folkomröstning om det ockuperade områdets självständighet, samtidigt som regimen flyttar in fler och fler bosättare i territoriet. Han noterar att det bara var Sverige som protesterade när EU nyligen slöt handelsavtal med Marocko om ockuperade västsahariska fiskevatten.

Efter att ha ha varit huvudansvarig för fredsprocessen mellan parterna har Bastagli troligen bättre insyn i frågan än någon annan, och vet hur mycket som står på spel för regionen. Därför är hans hårda attack mot Marockos ockupationspolitik så viktig: han radar upp skälen till att de europeiska staterna och USA måste gripa in snarast, och påpekar tilltagande saharisk radikalism och marockansk repression på de ockuperade områdena i snabb takt håller på att underminera vapenvilan:

"Maghreb är en region av strategisk betydelse, inte minst för sina väldiga naturresurstillgångar. Västsahara kan snart bli oljeproducent. Men den politiska och säkerhetsmässiga situationen är extremt bräcklig, från Algeriet till Mauretanien. Observatörer är eniga om att regionen inte kommer att stabiliseras förrän Västsaharafrågan är löst ".

Han varnar också för att om inte FN:s nye generalsekreterare når ett snabbt genombrott kan denna bortglömda fråga "snart komma att hamna på förstasidorna av helt fel skäl".

Francesco Bastagli är inte den förste MINURSO-chef som lämnar uppdraget i djup frustration över Marockos beteende. Två av hans föregångare har hoppat av posten i öppen protest mot marockanska obstruktioner – den senaste var USA:s förre utrikesminister James Baker, berömd som amerikanska UD:s problemlösare. Resignerat konstaterade han efter sin avgång att västsaharierna har både moralen och lagen på sin sida, men kommer att få leva under ockupation till dess att de också får västvärldens regeringar med sig.