Thursday, December 20, 2007

Polisario: ett halvår till beslut om krig

SAHARALISTAN 071221 -- Västsaharas självständighetsorganisation Front Polisario har nyss avslutat sin traditionella fyraårskongress i de befriade delarna av Västsahara. Bland annat har intern politik avhandlats och ledningen valts. Den långvarige generalsekreteraren Mohammed Abdelaziz återvaldes med 85% av rösterna.

Efter 16 år av svikna löften om en folkomröstning har dessutom tonen mot Marocko, som ockuperar Västsahara sedan 1975, höjts betydligt. Marocko undertecknade 1991 (och igen 1997) ett avtal med Polisario och FN om att hålla en folkomröstning om Västsaharas självständighet, men vägrar nu uppfylla det, trots att det var själva grundförutsättningen för det eldupphörsavtal som sedan dess har respekterats av självständighetsrörelsen. För Marocko är status quo en ren vinstaffär, och man bosätter ständigt fler marockaner i territoriet, medan västsaharierna plågas av en svår tillvaro i flyktingläger. Desperationen växer, och starka krafter inom Polisario menar därför att det är dags att återuppta gerillakriget för självständighet, eftersom Marocko ignorerar vapenvilans villkor om en folkomröstning, och eftersom FN och övriga omvärlden i 16 år låtit detta ske utan att ingripa.

På kongressen framlade Polisarioledningen för första gången sedan 1991 åsikten att organisationen bör förbereda sig för krig samtidigt som den förhandlar med Marocko. Själva kongressen fattade då ett ännu mer radikalt beslut: om sex månader, när dessa krigsförberedelser kommit igång och samtalen med Marocko kan utvärderas, ska organisationens högsta organ återsamlas för ett slutgiltigt avgörande -- fortsatt vapenvila och ytterligare några års väntan på folkomröstning, eller nya stridigheter för att tvinga fram självständighet. Sällan har vapenvilan i Västsahara sett så bräcklig ut som nu -- efter 16 år av internationell vanskötsel.

Kongressen, Polisarios tolfte sedan grundandet, hölls i byn Tifariti på Polisariokontrollerat område 12-20 december. Från Sverige deltog bl.a. riksdagsledamöter från centerpartiet och vänsterpartiet, bland c:a 200 internationella gäster från hela världen som visade sitt stöd för Västsaharas självbestämmanderätt.

Tuesday, October 30, 2007

Folkmordsprocess mot Marocko

SAHARALISTAN 071030--Den kände spanske domaren Baltasar Garzon, som bl.a. startade rättsprocesserna mot Chiles förre diktator Augusto Pinochet, har öppnat en rättslig undersökning mot 13 höga marockanska militärer och politiker för folkmord, mord och tortyr*. Åtalet gäller Marockos invasion av Västsahara 1975-76, då över halva befolkningen fördrevs ut i öknen och tusentals människor dödades och "försvann". Många av offren var spanska medborgare, eftersom området varit en spansk koloni sedan 1880-talet. (Domare Garzons beslut kan läsas här - PDF på spanska.)

Fallet grundar sig på dokumentation av mord eller kidnappningar på sammanlagt 542 personer, som inlämnats av västsahariska människorättsorganisationer i exil. Bland de anklagade finns bl.a. den högst rankade militären i hela marockanska armén, general Hosni Benslimane, och kung Muhammad VI:s högra hand, säkerhetstjänstchefen Yassin Mansuri. General Benslimane begärdes för några dagar sedan också utlämnad av en fransk domare, med en arresteringsorder via Interpol, som misstänkt för mordet på den marockanske oppositionsledaren Mehdi Ben Barka. Ben Barka kidnappades i Paris 1965 och tros ha mördats av marockanska agenter strax därefter.

Västsaharafrågan kommer att diskuteras i FN:s säkerhetsråd imorgon onsdag. Resultatet väntas bli en ny resolution som förlänger den fredsbevarande styrkan Minursos mandat med sex månader. Minurso bildades 1991 för att arrangera en folkomröstning om självständighet för Västsahara, men har i 16 år hindrats av det marockanska kungahuset, som säger att landet bara kan få begränsat självstyre inom Marocko.

* * *

FOTOGRAFIER: Från vänster till höger: Ahmed Lehbib El Mehdi, Fatma Lahmad, Lassiri Muhammad. Försvunna.

Tuesday, September 11, 2007

"Ni har krossat mitt öga"

SAHARALISTAN 070911 --
"Poliserna stod i en ring runt henne och fortsatte att slå tills hon kräktes blod. – Ni har krossat mitt öga, ropade 27-åriga Sultana förtvivlat till dem och försökte skydda det andra ögat mot batongerna. Sultana är politisk aktivist från Västsahara. [...] "Rösten bär inte riktigt när hon berättar, men det beror inte på de hemska minnena utan på att hon fortfarande har så svåra smärtor i ansiktet eftersom flera ben där krossades. Hon vrider på huvudet när hon ska se mig med sitt friska öga. Ögat under bandaget är för alltid förstört. Hon är inte bara blind utan själva ögongloben är punkterad."
Den västsahariska människorättsaktivisten Sultana Khaya har besökt Sverige. Efter att ha gripits och misshandlats under studentprotester i Marocko, dömdes hon till åtta månaders fängelse för att ha ifrågasatt ockupationsregimen, men är nu frisläppt. Läs hennes berättelse om tortyr och självständighetskamp i det ockuperade Västsahara i tidningen Dagen.

Monday, August 27, 2007

Bistånd till Västsahara blir kvar

SAHARALISTAN 080827 -- Biståndsminister Gunilla Carlsson (m) presenterade på måndagen regeringens nya biståndspolitikDN-debatt. Som regeringen tidigare deklarerat, kommer antalet biståndsländer minskas. Dagens 70 länder blir 33, och de områden som kommer att få fortsatt bilateralt bistånd räknas upp i artikeln och på regeringens hemsida. Biståndet till de västsahariska flyktinglägren i Algeriet nämns emellertid inte.

Sverige har varit en kritiskt viktig biståndsgivare till de västsahariska flyktingarna i västra Algeriet sedan 1970-talet, och konflikten om Västsahara får stor och växande uppmärksamhet i riksdagen, från alla partier, trots att tystnaden i media är närmast total. Bara under sommaren har exempelvis riksdagsledamöter från v, c , s, fp och m lämnat in tio olika skriftliga frågor till ministrarna Carl Bildt och Gunilla Carlsson om Västsahara. Flera har fokuserat just på den extremt svåra humanitära situationen i flyktinglägren, där UNCHR och WFP konstaterat att allvarliga bristsjukdomar råder. Att den nya biståndspolitiken ska innefatta "satsningar inom prioriterade områden såsom demokrati och mänskliga rättigheter", på "konflikt- och postkonfliktsituationer" och ska fokusera särskilt på Afrika, gör att Västsahara tycks ligga ännu närmare till hands.

Utrikesdepartementets temasida om Västsahara står att läsa att "Sverige lämnar ett betydande bilateralt bistånd till de västsahariska flyktingarna och bidrar ytterligare genom EU och multilaterala organisationer." Biståndsministern beskrev dessutom den 19 juli, i sitt svar på en riksdagsfråga från Agneta Berliner (fp), Sverige som "en av de största bilaterala biståndsgivarna till de västsahariska flyktinglägren" och underströk att svenskt bistånd till Västsaharas flyktingar "är av humanitär art och består huvudsakligen av livsmedel, hygienartiklar och kläder".

Att Västsahara inte nämns har dock en förklaring. "Det multilaterala biståndet, det humanitära biståndet, det statligt finansierade stödet via svenska enskilda organisationer samt visst forskningssamarbete omfattas inte av landfokuseringen", skriver ministern, vilket alltså innebär att stödet till Västsahara, som är humanitärt och dessutom ofta går genom EU, FN och andra internationella aktörer, eller genom ickestatliga svenska biståndsorgan som Praktisk solidaritet, inte påverkas. Utrikesdepartementet bekräftar detta vid förfrågan per telefon.

För Västsaharas del skulle indraget bistånd ha inneburit en humanitär katastrof. Flyktinglägren har redan idag slut på mat- och vattenreserver sedan WFP halverade sitt bistånd för några år sen, och ansvariga FN-organ har upprepade gånger varnat för svält, om inte större och mer regelbundna leveranser kan återupptas.