SAHARALISTAN

Greenpeace stoppar Västsaharatjuvfiske

2008-06-11T08:17:00.000-07:00

SAHARALISTAN 080611--Miljö- och fredsorganisationen Greenpeace har idag, 11 juni, kedjat fast sig i det svenska fiskefartyget Nordic IV, för att hindra det från att lämna hamnen i Fiskebäck i Göteborg, rapporterar TT, som också hävdar att polis är på väg i skrivande stund.

Fartyget ägnar sig i likhet med flera andra svenska skepp åt olagligt fiske i Västsahara, som ockuperas av Marocko sedan 1975. När ett fiskeavtal slöts mellan EU och Marocko år 2006, vilket illegalt inkluderade också Västsaharas vatten, väckte Sverige mycket uppmärksamhet genom att rösta nej på grund av detta. Sedan dess har den dåvarande s-regeringens borgerliga efterföljare stöttat samma linje, och i slutet av maj slog riksdagens utrikesutskott fast att Västsahara är ockuperat, och att utskottet stödjer kraven på att EU måste riva upp avtalet som det nu är skrivet.

Trots detta, och trots att exploateringen är så hård att vattnen hotas av utfiskning, fortsätter flera svenska fiskerifirmor att fiska inne på västsahariskt territorialvatten.

Utrikesutskottet: Västsahara är ockuperat, fiskeavtalet bör rivas upp

2008-05-28T11:01:00.000-07:00

SAHARALISTAN 080528--Riksdagens utrikesutskott har diskuterat mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik, och då ingick naturligtvis ett långt stycke om Västsahara. Utskottets betänkande slår fast hårda positioner gentemot den marockanska ockupationen. Till exempel konstaterar man utan omsvep att "Sverige fortfarande anser att Västsahara folkrättsligt är ockuperat," att vårt land bör "fortsätta sitt stöd för västsahariernas rätt till självbestämmande" och att "ansträngningarna att få till stånd en folkomröstning måste oförtrutet fortsätta."

Utrikesutskottet noterade också att Sverige är en av de största bilaterala biståndsgivarna till de västsahariska flyktinglägren i Algeriet, och skänker livsmedel, hygienartiklar och kläder. Man uttryckte oro över övergreppen mot de mänskliga rättigheterna i Västsahara, och konstaterade att Sverige stödjer idén om att ge FN-missionen MINURSO i uppdrag att övervaka människorättsläget i landet. Sådana förslag har tidigare framlagts i FN:s säkerhetsråd, men stoppats av Marockos allierade Frankrike.

Utskottet tar också upp frågan om EU:s fiskeavtal med Marocko, vilket olagligt inkluderar Västsaharas territorialvatten. Man framhåller att "att Sverige var den enda EU-medlemsstat som röstade nej till avtalet" och "stöder den svenska hållningen i frågan om fiskeavtalet och beklagar att EU:s medlemsstater inte instämmer i denna." Dessutom meddelas i betänkandet att både utrikesminister Carl Bildt (m) och jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) tänker ta upp avtalet vid nästa möte med EU:s och Marockos gemensamma kommitté.

Rabab Amidane i Sverige

2008-03-10T11:07:00.000-07:00

SAHARALISTAN 080310--Den västsahariska studenten och människorättsaktivisten Rabab Amidane besöker Sverige, och har fått mycket medieuppmärksamhet. Hon har bland annat intervjuats av Sveriges Radio och Göteborgs-Posten, om den tortyr hon och hennes västsahariska universitetskamrater utsattes för av marockansk polis förra året, om trakasserierna mot hennes familj, och om hur brodern El Ouali Amidane dömts till fem års fängelse för att ha deltagit i demonstrationer mot Marockos ockupation av Västsahara.

V-politiker hoppar av pga Västsahara?

2008-02-15T19:32:00.000-08:00

SAHARALISTAN 080216--En vänsterpartistisk ledamot av landstingsfullmäktige i Stockholm, Yousef Yebari, hoppar av. Skälet är något oväntat: Västsahara. Efter tolv år i partiet har Yebari upptäckt att Vänsterpartiet, precis som samtliga andra svenska riksdagspartier, Sveriges regering, FN och i princip hela världen utom regimen i Marocko, stödjer det ockuperade Västsaharas rätt till självbestämmande. Han instämmer inte:

- Jag är själv marockan och det är en självklarhet att södra Marocko ska vara en del av landet, säger Yebari till SvD, och kritiserar partiets stöd för befrielserörelsen Polisario.

Vänsterpartiet kräver att Sverige ska erkänna Västsaharas självständighet genom att öppna diplomatiska relationer med Sahariska republiken, landets exilregering. Samma åsikt har framförts av Miljöpartiet, Liberala ungdomsförbundet, Centerpartiets ungdomsförbund, SSU, med flera politiska organisationer över hela det politiska fältet, och bl.a. folkpartiets utrikespolitiska talesperson Birgitta Ohlsson och partiets EU-minister, Cecilia Malmström, har tidigare rest krav på svenskt erkännande av Västsahara. Många organisationer och politiker har dessutom rest andra krav till stöd för Västsaharas internationellt erkända självbestämmanderätt, t.ex. att Marocko ska tillåta hållandet av den folkomröstning om självständighet som regimen har obstruerat i sjutton år, och att mänskliga rättigheter ska respekteras i det ockuperade området.

Hur detta har inverkat på landstingspolitiken i Stockholm förblir emellertid en gåta.

Se även: Norska partier vill erkänna Västsahara.

Norska partier vill erkänna Västsahara

2008-02-03T22:38:00.000-08:00

SAHARALISTAN 080204 -- Västsahara är en nästan bortglömd fråga i svensk politisk debatt, även om samtliga svenska partier stöttar landets rätt till självbestämmande enligt FN-stadgan. I Norge, däremot, har flera politiska partier tagit betydligt starkare ställning mot ockupationen. Det tydligaste ställningstagande man kan göra i den frågan är naturligtvis att kräva att den norska regeringen erkänner Västsahara som en självständig stat, genom att upprätta diplomatiska relationer med exilregeringen Sahariska Arabiska Demokratiska Republiken (SADR). Ett åttiotal av världens länder har redan gjort det sedan Västsahara unilateralt utropade sin självständighet 1976, och bland annat Afrikanska Unionen erkänner SADR som Västsaharas legitima regering. (Marocko är därför det enda afrikanska land som inte är medlem i AU.)

Ett stort antal norska partier, ungdomsförbund och organisationer har redan krävt att regeringen erkänner SADR, och flera verkar vara på gång att göra det. Redan nu kräver två av landets regeringspartier (Senterpartiet och Sosialistisk Venstre) att Norge erkänner Västsaharas självständighet, medan Arbeiderpartiet ännu inte tagit ställning för detta -- men dess ungdomsförbund stöttar ett erkännande och lobbar för detta inom partiet. I oppositionen kräver liberala Venstre att Norge erkänner SADR, och ungdomsförbunden från Venstre, konservativa Høyre och Kristelig Folkeparti begär samma sak.

Förutom de politiska partierna har dessutom ett stort antal fackförbund, människorättsorganisationer, studentförbund och liknande rest samma krav -- inklusive norska LO -- och den statliga oljefonden bojkottar alla företag som ägnar sig åt illegal exploatering i Västsahara, eftersom detta bryter mot folkrätten och FN:s resolutioner. Kommer Norge att bli det första europeiska land som erkänner Västsaharas självständighet?

Tidigare: Norska ungdomspolitiker arresterade i Västsahara.

Sverige begär granskning av EU-avtal

2008-01-31T13:12:00.000-08:00

SAHARALISTAN 080131--Sverige kommer att begära att EU:s fiskeavtal med Marocko utvärderas, för att se om Marocko uppfyller avtalets och folkrättens krav. Det har jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) meddelat i sitt svar på en skriftlig fråga från riksdagsledamoten Agneta Berliner (fp). Det kontroversiella avtalet slöts i maj 2006, och inkluderar även det ockuperade Västsaharas territorialvatten, vilket flera stater uttryckt oro för. Sverige var dock den enda EU-medlemsstat som röstade nej till avtalet, vilket fick presidenten i Västsaharas exilregering, Muhammad Abdelaziz, att skicka ett formellt tackbrev till den dåvarande regeringen.

Enligt folkrätten är det inte tillåtet för en ockupant eller annan stat att exploatera ändliga naturresurser från ett icke-självstyrande område (vilket Västsahara är enligt FN), om det inte sker till den inhemska befolkningens fördel och med dess uttryckliga godkännande. I fallet Västsahara sägs vattnen nu vara hotade av utfiskning av de marockanska och utländska fiskeflottor som trålar utanför kusten. Nästan inga inhemska västsaharier har fått arbeten i fiskerinäringen, och stora delar av inkomsterna sägs gå till nyckelpersoner inom armén, som har lagt under sig stora delar av Västsaharas ekonomi. Det västsahariska folkets internationellt erkända representant, Front Polisario, har uttryckligen och upprepade gånger fördömt avtalet som en "stöld av landets naturresurser".

Det står alltså helt klart att fisket i Västsahara strider mot de folkrättsliga villkoren, men Marockos allierade i EU (främst Frankrike, men också Spanien som fått nästan alla fiskelicenser enligt avtalet) är ovilliga att erkänna detta. Det svenska initiativet att begära granskning kan dock tvinga upp frågan för diskussion igen.

Polisario: ett halvår till beslut om krig

2007-12-20T17:49:00.000-08:00

SAHARALISTAN 071221 -- Västsaharas självständighetsorganisation Front Polisario har nyss avslutat sin traditionella fyraårskongress i de befriade delarna av Västsahara. Bland annat har intern politik avhandlats och ledningen valts. Den långvarige generalsekreteraren Mohammed Abdelaziz återvaldes med 85% av rösterna.

Efter 16 år av svikna löften om en folkomröstning har dessutom tonen mot Marocko, som ockuperar Västsahara sedan 1975, höjts betydligt. Marocko undertecknade 1991 (och igen 1997) ett avtal med Polisario och FN om att hålla en folkomröstning om Västsaharas självständighet, men vägrar nu uppfylla det, trots att det var själva grundförutsättningen för det eldupphörsavtal som sedan dess har respekterats av självständighetsrörelsen. För Marocko är status quo en ren vinstaffär, och man bosätter ständigt fler marockaner i territoriet, medan västsaharierna plågas av en svår tillvaro i flyktingläger. Desperationen växer, och starka krafter inom Polisario menar därför att det är dags att återuppta gerillakriget för självständighet, eftersom Marocko ignorerar vapenvilans villkor om en folkomröstning, och eftersom FN och övriga omvärlden i 16 år låtit detta ske utan att ingripa.

På kongressen framlade Polisarioledningen för första gången sedan 1991 åsikten att organisationen bör förbereda sig för krig samtidigt som den förhandlar med Marocko. Själva kongressen fattade då ett ännu mer radikalt beslut: om sex månader, när dessa krigsförberedelser kommit igång och samtalen med Marocko kan utvärderas, ska organisationens högsta organ återsamlas för ett slutgiltigt avgörande -- fortsatt vapenvila och ytterligare några års väntan på folkomröstning, eller nya stridigheter för att tvinga fram självständighet. Sällan har vapenvilan i Västsahara sett så bräcklig ut som nu -- efter 16 år av internationell vanskötsel.

Kongressen, Polisarios tolfte sedan grundandet, hölls i byn Tifariti på Polisariokontrollerat område 12-20 december. Från Sverige deltog bl.a. riksdagsledamöter från centerpartiet och vänsterpartiet, bland c:a 200 internationella gäster från hela världen som visade sitt stöd för Västsaharas självbestämmanderätt.

Folkmordsprocess mot Marocko

2007-10-30T17:35:00.000-07:00

SAHARALISTAN 071030--Den kände spanske domaren Baltasar Garzon, som bl.a. startade rättsprocesserna mot Chiles förre diktator Augusto Pinochet, har öppnat en rättslig undersökning mot 13 höga marockanska militärer och politiker för folkmord, mord och tortyr*. Åtalet gäller Marockos invasion av Västsahara 1975-76, då över halva befolkningen fördrevs ut i öknen och tusentals människor dödades och "försvann". Många av offren var spanska medborgare, eftersom området varit en spansk koloni sedan 1880-talet. (Domare Garzons beslut kan läsas här - PDF på spanska.)

Fallet grundar sig på dokumentation av mord eller kidnappningar på sammanlagt 542 personer, som inlämnats av västsahariska människorättsorganisationer i exil. Bland de anklagade finns bl.a. den högst rankade militären i hela marockanska armén, general Hosni Benslimane, och kung Muhammad VI:s högra hand, säkerhetstjänstchefen Yassin Mansuri. General Benslimane begärdes för några dagar sedan också utlämnad av en fransk domare, med en arresteringsorder via Interpol, som misstänkt för mordet på den marockanske oppositionsledaren Mehdi Ben Barka. Ben Barka kidnappades i Paris 1965 och tros ha mördats av marockanska agenter strax därefter.

Västsaharafrågan kommer att diskuteras i FN:s säkerhetsråd imorgon onsdag. Resultatet väntas bli en ny resolution som förlänger den fredsbevarande styrkan Minursos mandat med sex månader. Minurso bildades 1991 för att arrangera en folkomröstning om självständighet för Västsahara, men har i 16 år hindrats av det marockanska kungahuset, som säger att landet bara kan få begränsat självstyre inom Marocko.

* * *

FOTOGRAFIER: Från vänster till höger: Ahmed Lehbib El Mehdi, Fatma Lahmad, Lassiri Muhammad. Försvunna.

"Ni har krossat mitt öga"

2007-09-11T09:17:00.000-07:00

SAHARALISTAN 070911 --

"Poliserna stod i en ring runt henne och fortsatte att slå tills hon kräktes blod. – Ni har krossat mitt öga, ropade 27-åriga Sultana förtvivlat till dem och försökte skydda det andra ögat mot batongerna. Sultana är politisk aktivist från Västsahara. [...] "Rösten bär inte riktigt när hon berättar, men det beror inte på de hemska minnena utan på att hon fortfarande har så svåra smärtor i ansiktet eftersom flera ben där krossades. Hon vrider på huvudet när hon ska se mig med sitt friska öga. Ögat under bandaget är för alltid förstört. Hon är inte bara blind utan själva ögongloben är punkterad."

Den västsahariska människorättsaktivisten Sultana Khaya har besökt Sverige. Efter att ha gripits och misshandlats under studentprotester i Marocko, dömdes hon till åtta månaders fängelse för att ha ifrågasatt ockupationsregimen, men är nu frisläppt. Läs hennes berättelse om tortyr och självständighetskamp i det ockuperade Västsahara i tidningen Dagen.

Bistånd till Västsahara blir kvar

2007-08-27T08:25:00.000-07:00

SAHARALISTAN 080827 -- Biståndsminister Gunilla Carlsson (m) presenterade på måndagen regeringens nya biståndspolitik på DN-debatt. Som regeringen tidigare deklarerat, kommer antalet biståndsländer minskas. Dagens 70 länder blir 33, och de områden som kommer att få fortsatt bilateralt bistånd räknas upp i artikeln och på regeringens hemsida. Biståndet till de västsahariska flyktinglägren i Algeriet nämns emellertid inte.

Sverige har varit en kritiskt viktig biståndsgivare till de västsahariska flyktingarna i västra Algeriet sedan 1970-talet, och konflikten om Västsahara får stor och växande uppmärksamhet i riksdagen, från alla partier, trots att tystnaden i media är närmast total. Bara under sommaren har exempelvis riksdagsledamöter från v, c , s, fp och m lämnat in tio olika skriftliga frågor till ministrarna Carl Bildt och Gunilla Carlsson om Västsahara. Flera har fokuserat just på den extremt svåra humanitära situationen i flyktinglägren, där UNCHR och WFP konstaterat att allvarliga bristsjukdomar råder. Att den nya biståndspolitiken ska innefatta "satsningar inom prioriterade områden såsom demokrati och mänskliga rättigheter", på "konflikt- och postkonfliktsituationer" och ska fokusera särskilt på Afrika, gör att Västsahara tycks ligga ännu närmare till hands.

På Utrikesdepartementets temasida om Västsahara står att läsa att "Sverige lämnar ett betydande bilateralt bistånd till de västsahariska flyktingarna och bidrar ytterligare genom EU och multilaterala organisationer." Biståndsministern beskrev dessutom den 19 juli, i sitt svar på en riksdagsfråga från Agneta Berliner (fp), Sverige som "en av de största bilaterala biståndsgivarna till de västsahariska flyktinglägren" och underströk att svenskt bistånd till Västsaharas flyktingar "är av humanitär art och består huvudsakligen av livsmedel, hygienartiklar och kläder".

Att Västsahara inte nämns har dock en förklaring. "Det multilaterala biståndet, det humanitära biståndet, det statligt finansierade stödet via svenska enskilda organisationer samt visst forskningssamarbete omfattas inte av landfokuseringen", skriver ministern, vilket alltså innebär att stödet till Västsahara, som är humanitärt och dessutom ofta går genom EU, FN och andra internationella aktörer, eller genom ickestatliga svenska biståndsorgan som Praktisk solidaritet, inte påverkas. Utrikesdepartementet bekräftar detta vid förfrågan per telefon.

För Västsaharas del skulle indraget bistånd ha inneburit en humanitär katastrof. Flyktinglägren har redan idag slut på mat- och vattenreserver sedan WFP halverade sitt bistånd för några år sen, och ansvariga FN-organ har upprepade gånger varnat för svält, om inte större och mer regelbundna leveranser kan återupptas.